Lugna ner dig nu, Astor

Min mamma knackade på min dörr:

- Erika, du har fått ett brev här!

Yes, tänkte jag. Och precis som jag trodde så var det det nya numret av Nåt nytt. Vilken ordlöst superbra tidning! Jag satt fastklistrad i varje spalt. Är det inte underbart att GASklubben finns? Thomas och Tomas borde få en varsin bamsekram varje dag för sitt fantastiska arbete, tycker jag.

Dagarna närmar sig mer och mer de datum då jag ska se Claes Eriksson Solo och Cabaret Cartwright. Och på samma sätt fylls min mage av en varsin ny fjäril för varje dag. Det låter ju nästan som en fantasti. Men detta är verklighet.. Jag skall för första gången bevittna två GAS-föreställningar live. Det är LYCKA.
För att inte drabbas av panikångestattacker, svimkänslor eller annat otrevligt (som jag ofta upplever vid nervositet eller upprymdhet inför något roligt) så kom min kära mor med tipset att få tag i lugn meditationsmusik. Att jag inte kom på det själv! Från och med nu tills dagarna är inne skall jag unna mig själv lugna stunder med musik för att dämpa mitt stressade psyke.

Jag ska även få den stora äran att få träffa Sarah. Vi ska tillsammans se CC i Göteborg på medlemskvällen, bo på samma hotell och åka runt i Göteborg till olika platser som relaterar till GAS. Det blir även ett besök vid Peters grav. Andra gången för min del. Detta blir en underbar början på november. Och underbart (nästan) avslut på det här året.

Det är ineffektivt. Splink splänk splånk..

Jag börjar verkligen känna mig ineffektiv i bloggen. Direktör Kloss är nog på väg att sparka mig snart. Ser ni? Han skäller redan på mig.. Tittar man på de två föregående månaderna var jag väldigt aktiv. Och jag har egentligen ingen förklaring varför det har blivit på det här viset denna månad. Det vore ren lögn att påstå att jag har tröttnat på bloggen. Det är ju precis tvärtom! Jag älskar att ha någonting att skriva om här. Det märkliga är ju att jag faktiskt tittar på GAS väldigt mycket eller lite mindre varje dag och tappar aldrig suget att göra det heller. Men varför har det stått still? Jag svär på att jag har jobbat med inlägget om Per som jag har lovat er ska komma snart, men det är alldeles för kort text hittills. Därför behöver bloggen några "tillfälliga" (om man kan kalla dem så) inlägg innan Per-inlägget dyker upp. Någon som vill ge tips på något man kan ta upp här? Jag är medveten om att det finns tusentals saker angående GAS att skriva om men min hjärna kommer inte med några bra exempel. Kanske har jag för mycket att skriva om att hjärnan helt enkelt inte kan rensa allt och välja ut något specifikt? Nu behöver jag eran hjälp. Ge mig några rader GAS-fenomen så ska nog bloggen få se på putt!

Claes Alfredsson? Hans Eriksson?

Är inte Claes RUSKIGT lik Ruskprick från Saltkråkan här? Hade jag inte vetat att det var Claes så hade jag nästan varit säker på att det var Hans Alfredsson. Bilden på Claes kommer ifrån "Några program som inte sändes" i EHMP's extramaterial. Alltså, likheten är slående!

Hej å hå..

... och en tunna med GAS

Höstens shower och dess besökare

Såhär slutade enkäten från veckan. Trots att det var fler som inte sett/ska se någon av showerna så blev ju ändå en del röster på de övriga alternativen. Det gör mig glad.

Angående det där Big Bang-experimentet, som har orsakat både panikångest och lite dödsångest för min del, så har jag ställt in mig på att jag inte kommer kunna åka iväg på de två föreställningarna jag velat se mest av allt i världen. Men bara som ett sätt att bli extra glad OM det visar sig att jag fortfarande lever fram till den 2:a november då jag har lyckats sett båda. Men detta är ju en blogg om Galenskaparna & After shave, så jag ska inte blanda in mer om giriga och egoistiska forskare som vill riskera hela världens liv..

Hoppas att vi ses på föreställningarna!

26 år!

Nu är det den 12:e september för att har klockan slagit över tolvslaget. Men jag vill varmt gratulera GAS som firar 26 år tillsammans. Den 11:e september klockan 19.00 för 26 år sedan spelade de sin första revy Skruven är lös för första gången på scenen. Jag önskar att jag kunde ha fått upplevt deras genombrott och sett deras första framträdanden. Man får vara riktigt tacksam att det finns att se på DVD i alla fall. Vissa material önskar jag att de kunde släppa som inte finns ute än.

Här framför After shave "Bara sport" i Skruven är lös

Barndomshjälten

Det finns något som jag alldeles hade glömt bort att ta upp i bloggen. Kanske hade jag tillochmed glömt bort detta överhuvudtaget. I forumet på Heycome i en tråd om Peter Rangmar började en lampa lysa i mitt huvud. Jag kom plötsligt ihåg vad som fick mig att fastna för honom....


När jag var 5 år gick julkalendern Mysteriet på Greveholm på TV. Jag blev fullständigt besatt och enormt fascinerad av det ena spöket Sean (det smala spöket av dem som hade ett svärd igenom kroppen). Båda spökena Sean och Staffan blev mina hjältar och jag drömde flera nätter att vi var vänner och de följde mig vart jag än gick. Seans röst, kroppspråk och karaktär var magiska egenskaper för mig och jag beundrade honom mer än man kan beskriva. Denna fascination fortsatte ju äldre jag blev, för bara ett par år senare gjorde jag inte så mycket annat än att "leka Greveholm" med mina grannkompisar som var lika insatta i julkalendern som mig. Deras pappa var rolig och väldigt lekfull. En kväll följde han med oss upp på vinden i våran lägenhet och berättade att Greven bodde däruppe och att en gästsäng som stod där var hans som han sov i. Hur som helst så är Sean fortfarande en av mina favoritkaraktärer genom alla tider och Mysteriet på Greveholm kommer alltid att påminna om åren 1996-98 för mig.

När jag sedan började titta ordentligt på GAS så märkte jag något. Peters roll Astor i första akten av Grisen i säcken hade en liknande gäll stämma som Sean. Och i mina ögon påminde Peters roller om Sean mer och mer vilket gav mig massor av flashbacks tillbaka till den tiden då min fascination för Sean var aktuell. Sedan fortsatte jag se fler GAS-produktioner och filmer och började så småningom tycka om alla i hela gänget. Det omtycket har ju förstås växt sig mycket starkare till idag. Jag har växt upp en liten del med GAS men jag hade aldrig lagt märke till Peter förrän jag såg honom som Astor i Grisen i säcken, samma gång jag upptäckte att han påminde om Sean.

På samma sätt som Sean var en hjälte för mig som barn är Peter min stora hjälte idag.

Drömmördaren..

I natt hade jag en obehaglig mardröm angående GAS. Jag måste skriva av mig den.. Men jag varnar känsliga läsare. ("Och kom inte och säg att jag inte varnade dig").

Jag tittade på en lite mindre föreställning där Anders E var en av framträdarna. Antingen var han väldigt sjuk eller så fanns det en annan anledning varför jag var tvungen att (nu kommer det) - skjuta honom med ett gevär.. Det kändes fruktansvärt att ens sikta med geväret på honom, men i drömmen var det min plikt att ta slut på hans lidande. Jag har ingen aning om var vapnet kom ifrån. Kan ni föreställa er känslan att avfyra massor av skott för att det är för svårt att träffa rätt på någon man tycker om? Till sist när jag hade träffat honom började han hosta förskräckligt och bli svag i knäna. Han såg mig i ögonen och jag bara skrek "Förlåt!! FÖRLÅT!!!" till honom. Han gav mig en kärleksfull gest, en slängkyss eller liknande, och då slutade drömmen precis som hans liv..

När jag vaknade i morse så skyndade jag mig till datorn för att titta på Countrykillen där Anders står levande i solen och sjunger med de andra. Detta är precis samma låt som jag länkade i mitt tidigare inlägg fast i denna video är Anders med och de uppträder på nyhetsmorgon denna gång.

Jag hoppas att många GASklubbare kommer till medlemskvällen den 1:a november och tittar på Cabaret Cartwright på Kajskjul 8 i höst. Jag själv är en av dem som har bestämt sig för att åka och jag längtar obeskrivligt mycket! Eftersom jag blir gråtfärdig och rörd av den länkade videon, vilket nervvrak kommer jag då inte vara när jag väl ser det live?

Tips!

Det kommer nog bli en liten fördröjning på mitt inlägg om Per Fritzell. Hinner inte med bloggen så mycket just nu så det kommer nog komma små korta inlägg framöver. Men låt hoppets låga brinnande. Jag kommer snart igång ordentligt igen.

Jag missade Bingo lotto häromdagen där After shave fick uppträda. Men det finns en länk med ett klipp då de kör låten "Countrykillen" och den måste alla som har missat få se!