Då en av mina största drömmar är att få träffa Roy kan det visserligen finnas en förklaring till mitt väldiga chocktillsånd under kvällen den 1/11 förra året då Roy, helt oväntat, kommer ut och sjunger Macken's signaturmelodi tillsammans med de cowboy-förklädda Milton, Turbo Jr och Roger. "Beklagligt nog" lånade Anders ut sin Pappa Ben-klädnad till Roy och jag missade således att bevittna den blåa overallen - för den här gången. Men det var naturligtvis minst lika otroligt att beskåda männen bakom Macken-figurerna - Anders och After shave:arna, som faktiskt var hela huvudattraktionen.
Men.. vad gör man inte för att få sin vilja igenom? Vem vet, en dag kanske min dröm slår in. Men just i den här stunden får det förverkligas på ett helt annat sätt. Visserligen syns alla fejkdetaljer, men det gör inte mig så mycket.
2 kommentarer:
Det är förmodligen ingen överraskning att jag håller med dig till fullo. Jag känner likadant. Roy existerar verkligen i den här världen. Han går till sin mack varje dag. Ser fram emot det eventuella inlägget :)
Mig gjorde det för övrigt inte heller så mycket, jag gillar bilderna skarpt!
"Åh kolla han har fått tag på en puma!!"
Skicka en kommentar