En lång stund försökte jag tänka en bit längre på vad hon verkligen menade då jag först inte höll med henne alls. Axel och Benny? De skiljer sig ju som blåbär och hallon, tänkte jag. Eller? Nej, egentligen inte. Detta fick mig att fundera vidare på saken.
Nu har jag ingen aning om hur detta stycke ur boken fortsatte, så jag kanske kommer med helt "fel" reflexion än författaren nu. Men är det ändå inte så att det faktiskt finns en enda viktig gemenskap mellan Axel och Benny? Jo - girighet. Axel gör allt för att få behålla sin station som också är det enda som egentligen betyder någonting för honom. Han är girig och egoistisk vilket drabbar både frun, byråchefen, Sören och passagerarna som väntar. Tittar man sedan på Benny Krantz så finner man dessa två egenskaper hos honom också. Han skiter fullständigt i att det behövs ett sjukhus, tar folkets skattepengar för sig själv utan skuldkänslor, gör en affärsidé av hela sjukhuset som läggs ner och gör istället ett kasino av byggnaden. Endast för eget syfte.
Sedan kom jag också till insikt att Stinsen brinner faktiskt utspelar sig väldigt mycket tidigare än Kasinofeber där IT-samhället tar plats. Hade Axel Hansson levt i IT-samhället, hade han då kanske varit som Benny Krantz eller vice versa?
Inlägg
7 kommentarer:
Jag har funderat lite på detta, hade inte tidigare lagt märke till den likheten, förrän du skrev om det. Men jag ser det ändå inte riktigt som en så stor likhet. Det finns viktiga skillnader.
Visserligen är de båda egoistiska. Men Benny Crantz gör allt för pengarna, han vill tjäna så mycket pengar som möjligt själv och skiter i om människor kommer att lida stort pga sjukhusbristen han skapat. Han ser inte övriga människor för att han väljer att inte göra det, det är hans levnadssätt. Han tänker bara på sitt eget liv och sin egen välfärd, sedan får väl resten sköta sig själva och ta sig till närmsta sjukhus bäst de kan (det är ju inte hans problem). Eller helt enkelt prioritera att vara friska (moderat?).
Axel Hansson gör det kanske mer av kärlek till sitt jobb, tåg är ju det han älskar mest av allt (jag skulle gissa att han älskar det mer än sin fru). Jag tror att Axel mer famlar i någon form av stark förnekelse – att stationen inte alls är nedlagd, i hans värld kan inte något sådant existera. Det är ju hans jobb, hans kall, hans allt? Det kan ju inte bara läggas ned och försvinna sådär, då rasar hans värld samman. Ett sådant synsätt gör dock även honom till egoist. Skillnaden är att han kanske inte på samma sätt VALT att inte se andra. Dessutom behöver han ju ha kvar jobbet för sin familjs skull.
Jag skulle i så fall säga att Axel Hansson kanske är en blandning mellan Benny Crantz och Acke Mossberg. Acke Mossberg kämpar också för att rädda det han tror på, sjukhuset. Vilket skulle ha sin motsvarighet i stationen. Medan uppsåtet skiljer sig åt även mellan Acke och Axel. Acke gör det för att sjukhuset måste få finnas kvar och fylla sin funktion, Axel gör det för att han vill rädda sitt jobb och sitt liv.
Men visst finns det likheter mellan Axel och Benny! Oerhört tänkvärt inlägg! Det påminner mig lite om Harry Potter, där man väldigt ofta vilseleds till att tro att en viss person är ond/elak när det i själva verket är helt tvärt om.
Tack för en intressant reflexion kring det hela! Du har naturligtvis massor av poänger och jag håller nog med :)
Du tänkte flera steg längre än mig vilket leder till att jag kommer att tänka ännu mer vidare på detta!
Det är intressanta teorier ni har, men ligger inte mycket av skillnaderna i vem man sympatiserar med? Axel Hansson är ju hjälten, som in i det sista tappert kämpar mot högre makter för att få behålla det han brinner för mest av allt! Det är klart att vi sympatiserar med honom. Men ponera att Gerhard Vilén istället varit huvudpersonen. En stackars byråchef som ger sig av för att berätta att en järnvägsstation ska läggas ner. Det är ingen rolig uppgift. Väl framme blir han överfallen av galen stins, nerstoppad i en säck, slagen och inlåst i en skrubb. Vem skulle vi sympatisera med då?
Benny Krantz däremot, han är ju skurken som, som du så fint uttryckte det, ”tar folkets skattepengar för sig själv utan skuldkänslor, gör en affärsidé av hela sjukhuset som läggs ner och gör istället ett kasino av byggnaden. Endast för eget syfte.” En girig och osympatisk människa, helt enkelt. Men man kan ju också se honom som den stackars affärsmannen, som kom på en affärsidé som inte fungerade. Som om inte det vore nog är det en massa människor som försöker driva med honom. Med lite inblickar i Bennys emotionella liv skulle vi nog kunna sympatisera med honom också.
För övrigt så är ju just girighet ett ganska frekvent återkommande karaktärsdrag, så jag är tveksam till om utvecklingen har skett på den grunden. Jag tycker det finns många karaktärer som liknar varandra på ett eller annat sätt. Ska jag utgå från egna erfarenheter så har jag kommit på egna karaktärer sedan –94, och dem som är i bruk än idag har utvecklats så pass mycket att de inte har många gemensamma drag med originalet längre. Det är möjligt att det är lite samma sak här med. En utveckling och gemensamma drag är inte riktigt samma sak.
Intressant teori, jag funderade på det också men försökte sedan bortse från vem man sympatiserar med, och istället tänka hur de båda enskilda individerna agerar i sin situation
Jag tänkte närmare på hur de var som person och vad det är som gör att de handlar på sådant sätt.
Benny Crantz är förmodligen en väldigt medveten egoist. Mycket av det han säger pekar på det, det gör dessutom den politiska läggningen han har med tankar om privatisering etc. För Benny är det uteslutande Han själv och sin egen välfärd som är viktigast.
Jag tror inte att Axel på samma sätt är medveten om att han i sin väg trampar på andra, inklusive sin fru. Han är nog mer omedvetet egoistisk.
Och jag tror att det är just medvetandet som skiljer de båda åt. Och det kan även bidra till vem man sympatiserar med. Att vara så medvetet egoistisk (och medvetet trampa på folk utan att bry sig om det) är ett ohyggligt karaktärsdrag som få gillar. Ett drag som för övrigt känns igen hos till exempel Stig Roxby.
Sådant här kan diskuteras i oändlighet, det är väldigt givande att höra era tankar!
Det är sant det du säger, men en personlighet skapas till stor del utifrån huruvida man sympatiserar med personen i fråga eller inte. Medvetet egoistiska personer får sällan huvudrollen, dvs den man sympatiserar med, utan de får bli ”skurken”. Eftersom få bra karaktärsdrag framhävs hos dessa, framstår de ofta i sämre dager än de nödvändigtvis skulle behöva göra. Man får egentligen inget veta om hur de tänker och känner, eller bakgrunden till deras handlade. Egoism och girighet är som du säger ett karaktärsdrag som få gillar, men det vägs inte heller upp av några goda egenskaper. Skurken framställs helt enkel som egoistisk och girig ända in i benmärgen. Och så är det få människor som har alla hästar hemma som är…
Jag håller med dig om att Benny nog är mer medvetet egoistisk än Axel, men när allt kommer omkring så vet ni inte mycket om någon av dessa människor. Vi får en liten inblick i hur de handlar i en kris. Det är allt. Och med det något diffusa underlaget är det nog ganska svårt att jämföra två olika karaktärer.
Jag älskar era kommentarer. Det får mig att tänka ännu fler steg fram kring sådana här observationer. Min reflexion i inlägget var bara början av själva funderingen och i fortsättningen kommer jag antagligen att försöka tänka lika mycket längre som er. Ni kommer med tänkvärda och kloka ord. Tack.
Tack själv för dina inlägg som skapar våra tankar. Utan ditt inlägg hade jag aldrig ens börjat fundera över det hela. Och att du inte tänker "längre" i inlägget gör det hela ännu mer diskussionsvärt. Du ger oss grundmaterialet att fundera på, det behöver inte vara längre än så :)
Det är oerhört intressant att höra andras tankar och diskutera. Som du säger så föder det nya tankar och perspektiv i det egna huvudet.
Skicka en kommentar