Min hjärna hoppade in i en tidsmaskin och reste sjutton dagar bakåt i tiden. Allting upplevdes på nytt. Glädjen, skratten, gråten, rysningarna kom tillbaka i sinnet. Nu är mitt medvetande tillbaka i nuet igen men minnet av den första helgen i november kommer föralltid att sitta fast som en enda lång film på näthinnan. Eftersom jag aldrig någonsin kommer att äga förmågan att spola tillbaka tiden så får mina chili peppar-starka flash backs bjuda mig på små resor dit lite då och då istället.
Inlägg
5 kommentarer:
Det är ett sådant där minne som bevarats nästan märkligt bra samtidigt som det är lite blurrigt och drömlikt på samma gång.
Ibland så känns det så surrealistiskt. Nästan ännu mer 28/9, det känns som att någon försökt inbilla mig att jag verkligen var där och upplevde allting men att jag i själva verket är grundlurad. Men så slås jag av den fantastiska insikten att jag VAR där och upplevde allt det här. På CC var jag rent utav så överväldigad och sprängfylld av alla känslor inom mig (lycka, glädje, spänning, förväntan you name it) att jag mådde illa och frenetiskt fick tugga tuggummi ;)
Jag mådde också illa. Jag var nån sekund ifrån att spy för att jag var så otroligt nervös. Men det övergick till något annat så fort jag hörde de spela när jag skulle betala garderoben. Jag brukar oftast få stora minnesluckor när jag är med om såna där saker, men det är nästan så att jag faktiskt minns alla dialoger som pågick under hela kvällen. Finns inga ord som passar in på känslorna.. Otroligt underbart är bara en värdelös synonym.
Åh jag ser nu på ticnet att de kör på kajskjul8 även 4 datum i januari :O. Jag känner mig så galen att jag fanimig nästan ska boka och se föreställningen en gång till den 24:e januari om jag får med mig något sällskap :D
Hjärtat säger "ja ja ja!!!" Hjärnan säger "nej nej, det är för dyrt"
Hjärta eller hjärna, det är frågan.
Haha! Ja, Anders berättade det när jag frågade hur länge se skulle köra. Efter januari kommer de faktiskt turnerna med showen. Om jag har råd så åker jag nog upp till Norrland där Sarah bor och se showen där med henne. Annars får den 1:a november bli den enda CC-kvällen att minnas. Men jag är ju redan lyckligt lottad över det så jag blir nog inte så besviken om det inte skulle bli av att se dem nästa år igen. Hoppas att du kommer iväg i januari! :)
Ja jag känner mig också extremt lyckligt lottad som har fått se showen från så bra plats och i så gott sällskap!! Så jag skulle inte precis gråta och sörja för resten av livet om det inte blev en gång till. Men ja kanske kanske, den som lever får onekligen se.
Japp jag läste om turnén men jag skulle nog bli lite för kräsen för att se showen på något annat ställe, såvida de inte tog med sig halva inredningen inkluderat sheriffverandan ;)
Skicka en kommentar