Fenomenet Jan Rippe

Jan Rippe.. Med sin underbara basröst, härliga dialekt, söta mansansikte kan han spela vilken roll som helst. Och inte minst kvinnoroller. Han är en av de få skådespelarna som kan komma så nära ett feminint utseende som möjligt. Cilla är en kvinnoroll som han gör superbra med minspelen, rörelserna och kroppspråket överhuvudtaget. Och naturligtvis rösten. Jag älskar hans rejäla höft- och benrörelser och hans flickiga hoppande med det guppande, blonda håret. Vid varje danssteg han tar i Jag vill bli din flickvän ser han 100% säker ut och det imponeras man lätt av. Av någon anledning så tänker jag på Charlotte Nilsson (när hon hette så) när jag ser Cilla. Det är något jag förknippar dem med men jag kan inte sätta fingret på det. Jag gillar även Jans roll i folkvisegruppen Klädur. Sedan jag såg den sketchen för första gången har jag alltid tyckt att han i det utseendet är otroligt lik mamman i Mysteriet på Greveholm samtidigt som han har det typiska fröken-på-dagis-utseendet. Lugna, ordentliga fröknar som brukar heta Eva eller Pernilla. Detta får mig att tänka på den hysteriskt roliga tabben från "En himla många program" när Jan och Knut sjunger Störst av allt är kärleken. Det är en av GAS's roligaste sketcher, enligt mig. Hoppas att jag någon gång får se hans tjejroll/roller i Cartwright cabaret också.

Mitt intryck av Jan Rippe är bara fylld med positiva uppfattningar. Han verkar så gullig, trevlig, omtänksam, avslappnad men busig, töntig men cool. Så därför kan jag lätt ryggas tillbaka när han spelar otrevliga roller som Frank Armstrong, fabrikören Ivar och Tore från "Iskallt möte" i En himla många program. Och Kenneth Åhlborg är kanske inte den typen jag skulle fira jul tillsammans med heller.

På tal om fabrikören Ivar så är den mannen hemskt lik en roll som Jesper Forselius (f.d trummis i bandet The kristet utseende) spelar i en hemmagjord film. Det ser ju bara ut som att Jesper har blivit äldre! Läskigt lika!


Mina favoritroller med Jan är de när han ska föreställa den "töntige" och mest underlägsna personen. Banlonpolo-mannen ligger etta, Ernst Ivarsson tvåa, Evert trea.. Vilka fler finns det? Det beror ju helt på vilka roller man tycker räknas, men om Goja räknas så delar han första platsen med Banlonpolo-mannen.

Som alla trogna gasexperter vet så är ju Jan gottegrisen själv. Han moffar bröstkarameller, praliner ur en chokladask och två glassar i bakomfilmen av Stinsen brinner. Han skiner upp i ett leende och ser så otroligt nöjd ut när han äter godsaker. Jättegulligt! Och i ett nyupplagt klipp på Youtube ser man även när han som Roger passar på att ta för sig av kaffebröd i Ingvar Oldsbergs program någon gång på 80-talet. "Det är han som är med i... tipsextra, va?" är de enda orden han säger i programmet. Jag tycker om både Roy och Roger. De är trovärdiga och underbara på sina egna sätt.

Jan är dessutom en utmärkt dubbare till Pumbaa i Lejonkungen! Dock avskyr jag rösten som Pumbaa har i "Timon och Pumbaa"-avsnitten som gick på Disneydags för några år sedan! Den svenska dubbningen av Lejonkungen korades faktiskt som den bästa av alla länders dubbningar. Jag har sett vissa klipp med den engelska dubbningen, men den går inte att jämföras med den svenska som jag själv tycker är bäst. Rösterna är perfekt utdelade.



Det sista nödvändigtvis nämnbara är Jan Rippes alldeles egna dans! I Stinsen brinner, Kasinofeber och första akten av Grisen i säcken kan man se dessa larviga och älskvärda rörelser som Jan för. Och precis så vill jag beskriva honom; larvig och väldigt mycket älskvärd. En varm människa jag hoppas att jag någon gång i livet får möjligheten att träffa.